E-text prepared by Jari Koivisto
FOLKSÅNGERNA OM ROBIN HOOD.
Akademisk afhandling
hvilken med tillstånd af den vidtberömda historisk-filologiskaFakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland,till offentlig granskning framställes
af
CARL GUSTAF ESTLANDER
H.-F. Licentiat,uti historisk-filologiska lärosalen,den 1 October 1859p.v.t.f.m.
Helsingfors,J. C. Frenckell & Son,1859.
And mony sings o' grass, o' grass,
And mony sings o' corn;
And mony ane sings o' Robin Hood,
Kens little whare he was born.
It was na in the ha', the ha',
Nor in the painted bower;
But it was in the gude green wood
Amang the lilly flower.
Gammal skottsk ballad.
En fremling, som uppehåller sig någon tid i London, underlåter välicke gerna, ifall han har sinne för folksång och folkmelodier, attbesöka Evans' Music and Supper Rooms i Covent-garden. Bland demånga sånger, hvilka hafva bifallet för dagen och för närvarande ärogängse hos folket, träffas hans öron der af en dikt med egendomligtinnehåll. Den berömde sir H.R. Bishop har arrangerat musiken, ochgenom det hela går en ton af skogsdoft och jägarlust. "Robin Hood, såsäges det i sången, är den bäste jägare, som någonsin spände sin bågei en grönskande skog. Till ljudet af hans gälla horn svarar ekot vidtoch bredt, och lyssnande samla sig de gula rådjuren mellan träden.Och har väl någon sett en tärna så öm som Marion, den grönkläddeskogsmannens stolthet? Hell, denna jungfru-drottning, den mildablomman! Vi lefva och dö henne trogne. Hell Robin och Marion, Robinoch Marion! länge skall Sherwood genljuda af deras ära." Så ungefärlyder sången, hvilken ännu bevarar minnet af den engång så berömdefribytaren och hans tärna, under hvilken sednares namn den tartillfället i akt, att bringa ett hell åt Englands jungfru-drottning,"Maiden-queen". Detta kan icke vara någon annan än drottningElisabeth. Ifrån hennes tid har således denna sång lefvat i tvenneårhundraden och höres ännu i dag uti Evans' Music and Supper Rooms iLondon.
Men detta är visst icke allt hvad minnet vet förtälja om detvenne. Beger man sig ut på resor i England — vi mena icke längsjernvägarne, utan bland landtfolket — händer att man stundom kommertill ett byvärdshus, på hvars skylt finnas afbildade Robin Hood ochhans fidus Achates, Little John, under hvilka figurer väl ock kanstå följande sinnrika bevis, ifall värden händelsevis bär det i norraEngland ofta förekommande namnet John Little:
You gentlemen, and yeomen good,
Come in and drink with Robin Hood;
If Robin Hood be not at home,
Come in and drink with Little John.
Lider det emot aftonen, så att byfolket efter sin vana samlas utanförvärdshuset, slår det icke felt att någon kringvandrande fiddlerinfinner sig med instrumentet under armen, och ur sitt visförrådbland annat framtar äfven några stumpar om Robin Hood och hansfribytare. Lefde blott den åldrige Skipton-minstreln — förutsattatt man befinner sig i West-Riding af Yorkshire — skulle han utantvifvel kunna förtälja mera än någon lefvande om dessa underbarapersonligheter. Men den låghalte Francis King, som kunde berömmasig af att "few Kings had had more ups and downs in the world",är död sedan sexton år, och det kan derföre vara säkrast att manvänder sig till någon åldrig mormoder eller farfader, som för sinabarnabarn pläg